tisdag 19 januari 2010

En massa jobbig oro..

Har inte haft så mycket ork att skriva de sista dagarna.. vet inte heller vad jag ska skriva, men mycket har hänt och roligt är det inte!

A har till och från under en tid klagat över magsmärtor, men har å andra sidan haft ont både här och där, lite svårt att veta vad som är sanning och vad han säger, bara för att han kan..

Igår efter en mycket trevlig fika med födelsedagsbarnet Wera och söta Ellie, åkte jag och A hem. Han hade då inte ätit nån frukost, inte ens ätit av den stora, goda bullen som han fick när vi fikade. Faktiskt inte ätit ordentligt på hela helgen.. dessutom haft en kräkning, natten mellan lördag och söndag. När vi kom hem, bajsade han. Färgen på den avföringen var inte normal, utan kittfärgad, det behöver man inte jobba inom vården för att fatta att nåt är galet! Ringde Vct som gav oss en tid på direkten. Väl där blev det provtagning, sedan läkarbesök, som tog ca 1 timma, då läkaren var tvungen att konsultera diverse andra läkare. Vi fick slutligen en remiss till AVC, för att läkaren ville utesluta att det inte var något allvarligt med A. På AVC gjorde den gulliga SSK:n ett litet undantag, (då väntetiden för att träffa en kirurgläkare var minst 3 timmar..) vi fick genast träffa en mycket duktigt kirurg, som hellre ville att vi skulle åka hem, eftersom A inte hade några akuta symptom och invänta en tid hos en barnläkare el. en kirurg, senare under veckan.



Så där är vi nu.. givetvis har jag läst en jävla massa skit på nätet och det man såklart oroar sig mest över, är att det skulle vara cancer..

A har inte ätit något idag, men är på dagis, då läkaren tyckte att det var bra, så att även de kan observera honom. Han är enligt mig och J ganska slö, vill inte gå ut och åka pulka, vill inte till dagis (som han älskar) vill bara titta på Pippi filmerna.



Ja, ja.. man ska ju såklart inte ta ut nåt i förskott, men vi är oroliga..

Nu ska jag bara ta det lugnt, kanske baka lite bröd och invänta att klockan blir 14 så att jag kan hämta min skatt!

I em åker vi hem till Limmared, och hälsar på mor o far, alltid trevligt!



Bye, bye

2 kommentarer:

  1. Nej, vad jobbigt! Försår att du är orolig. Är så jobbigt att inte veta och vara på helspänn när de små guldklimparna inte mår bra. Hoppas verkligen att han snart blir bättre och att det inte är något allvarligt!
    Tänker på er! Massa kramar

    SvaraRadera
  2. Hej hej! Jag har också hittat hit..men det var inget roligt att läsa om A...Usch så j-la jobbigt..Jag förstår att ni blir oroliga för honom, men det behöver inte vara nåt allvarligt..Jag skickar massa styrkekramar till er alla tre, ge en extra kram o massa pussar till lille A! Love u
    Wera

    SvaraRadera